23:06:03
73.
Hellooooo.
Känner att det kanske behövs någon sorts uppdatering här. Mitt mående har gått upp och ner en hel del, och min terapeut har hjälpt mig att inse att det är pga att jag har hamnat i min maniska period nu. Jag har knappt sovit eller ätit de senaste veckorna, men det gör egentligen ingenting. Om någon vecka kommer jag komma in i en period där jag bara äter och sover istället. Ugh.
Vet egentligen inte vad jag ska skriva, förutom att jag saknar London. Det var det enda stället där jag kände att jag passar in - just för att ingen verkar passa in. Det är så många olika personer, det är en sån stor blandning, att jag med mina konstigheter inte sticker ut alls.
Anyhow. Jag har försökt våga skicka iväg egenremiss till könsutredning. Men det är någonting som håller mig tillbaka? Kanske ångesten för att få "Vi har ingen plats/tid"-svar eller något sånt... Det värsta är att jag är så otålig. Jag vill att saker händer nu. Jag föreställer mig hur livet är när jag väl får leva som jag.
Men det kommer ta tid innan jag kommer dit. Och jag hatar det.
Förutom att våga skicka remiss, så har jag inte vågat mejla en lokal amatörteatergrupp om jag kunde vara med, eller så. Tre personer har frågat mig varför jag inte gjort det, då jag älskar teater och vill fortsätta med det. Men jag har inget bra svar? Är jag redo att gå ut bland folk och göra sånt? No idea.
Dessutom oroar jag mig att folk inte skulle acceptera mig? Vilket är konstigt tänkande då de flesta inom konstvärlden struntar i 'gender rules' och identifierar sig som någon del av hbtq+ så det borde inte vara någon fara att de skulle tycka jag är konstig eller något. Sigh.
Avslutar med en bild jag tagit i England, när jag var på väg till en LGBTQ+ district i Birmingham.
Det var första gången jag var i en gaybar där också. Saknar det lite, samtidigt som jag önskar att jag hade någon i min omgivning (läs: någon som bor nära) som skulle kunna/vilja gå till en gaybar, eller nåt hbtq+ ställe bara. Just nu känner jag mig ensammast i världen med allt det här. Oh well.
Det var första gången jag var i en gaybar där också. Saknar det lite, samtidigt som jag önskar att jag hade någon i min omgivning (läs: någon som bor nära) som skulle kunna/vilja gå till en gaybar, eller nåt hbtq+ ställe bara. Just nu känner jag mig ensammast i världen med allt det här. Oh well.
