Mundus Inversus

2018-08-29
20:11:16

80.

Look who's back! Det har hänt en hel del sen jag skrev sist. Det mesta har varit okej-ish. Nu har jag dock fått hjärnskakning och sånt på grund av att jag är klantig. Och min terapeut är sjukskriven, så jag har inte träffat henne sen början av juni och det suger. Ganska svårt för mig att må bra, och jag försöker ärligt talat inte ens låtsas. De flesta som behöver veta det vet att det antagligen kommer komma en jobbig period för mig nu.
 
In other news, jag har börjat skolan igen. Vi är bara två personer på den ena lektionen, och fyra på den andra. Egentligen är de där extra/fått byta tid, för att annars skulle jag vara helt ensam och det skulle väl kännas lite sådär. Än så länge har det gått bra men har börjat känna av stress och ångest smyga sig på. 
 
Men. Anledningen till att jag skriver här är mest att jag har sett Trainspotting i lördags. I flera år har jag sagt att jag ska se den någon annan gång. Kände egentligen inte för att kolla film i lördags, när jag bläddrade på Netflix för att kolla nåt när jag äter. Men då tänkte jag "fuck it", och valde Trainspotting. Visste inte vad jag skulle förvänta mig, förutom att jag visste lite vad som händer och så. But holy fuck. Tror ärligt talat inte att en film har berört mig så mycket på väldigt länge? Jag trodde inte ens att den har gjort det, förrän jag upptäckte att jag tänker på den varje dag sedan jag sett den. Det var en hel del scener i den som var jobbiga, vissa var äckliga, men för det mesta var det hela sorgligt och har fått mig att tänka på vissa saker och vissa personer jag känner. Vissa närmare än de andra. Sen när jag också upptäckte att Sick Boy spelas av Jonny Lee Miller var jag så förvånad att jag var tvungen att trippelkolla att det verkligen var han. I första filmen ser man inte det, tycker jag, men sen i andra filmen som kom förra året syns det ganska tydligt - särskilt om man har sett Elementary.
Jag ska försöka läsa boken också, för att av någon anledning har jag köpt den för ett tag sedan. Och har aldrig öppnat den ens? Jag gjorde det häromdagen och insåg att den kommer vara lite svår att ta sig igenom, eftersom den är skriven med skotsk dialekt. Vilket är ganska svårt att dechiffrera. Men jag tänker inte ge mig. Just nu har jag tre böcker att läsa innan jag fortsätter med Trainspotting, så har väl tid på mig att också försöka lista ut vad alla ord betyder sen. Oh well.
 
Vet fortfarande inte riktigt varför filmen har fastnat så mycket i min hjärna. Kanske alla jobbiga scener. Kanske alla stunder jag var tvungen att tänka efter och så. Jag känner att jag borde ha sett filmen tidigare, men som jag säger med allt annat - det mesta kommer till mig när det är dags för det att komma till mig.
 
Well, anyhow. I februari ska jag se Twenty One Pilots med Luu, och hens vän. Det ska bli roligt! Jag fyller år dagen innan så jag ser konserten som min födelsedagsfest faktiskt. Och nu på tisdag ska jag iväg till Stockholm och se Bianca Del Rio med Johanna! Vi ska stanna i Stockholm över natten igen, och så kanske vi fikar och sånt innan själva showen på tisdagen då. Tänkte i alla fall gå förbi SF Bokhandeln. 
 
Nåja. Borde kanske stänga av och gå och vila. Ska egentligen undvika ljud och ljus, och inte anstränga mig för mycket, men det blir så himla tråkigt då...
 
Ciao!
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: